Tillverkningsindustrin är fortfarande en av Sveriges absolut viktigaste näringar. Den står för runt 20 procent av näringslivets totala förädlingsvärde när både direkta och indirekta effekter räknas in. Sektorn driver exportintäkter, sysselsättning och innovation i stora delar av landet.
Stark export – men känslig för globala svängningar
Över 60 procent av Sveriges varuexport kommer från tillverkningsföretag. De största varugrupperna – maskiner och apparater, transportmedel, kemiska produkter, läkemedel, papper, trävaror samt järn och stål – stod tillsammans för cirka 84 procent av varuexporten under 2024–2025. Fordonsindustrin och skogsbaserade produkter är särskilt tunga, följt av avancerad verkstad och life science.
Exporten har återhämtat sig efter pandemi och energikris, men 2025 präglades av bakslag. Varuexporten till USA föll kraftigt (uppemot 25 procent under andra kvartalet) till följd av höjda tullar, vilket drabbade fordon, stål och metaller hårdare än EU-snittet. Trots det låg månatliga exportvärden ofta kring 170–180 miljarder kronor under senare delen av 2025, med viss återhämtning in mot 2026.
Sysselsättning – över en miljon jobb i beroendekedjan
Industrin sysselsätter direkt och indirekt runt 800 000–1 miljon personer. Direkta jobb ligger ofta kring 500 000–600 000, men med underleverantörer och industrinära tjänster blir effekten betydligt större – uppemot vart femte jobb i Sverige är kopplat till sektorn enligt vissa analyser. I regioner som Övre Norrland står industrin för uppemot en tredjedel av all sysselsättning, medan Västra Götaland domineras av fordon och verkstad.
Kompetensbristen är akut. Många företag rapporterar svårigheter att rekrytera inom automation, digitalisering, energi och avancerad produktionsteknik.
Regionala kluster – från norr till syd
Sveriges tillverkningssektor är ojämnt fördelad. Norrland har basindustri (stål, gruvor, energiintensiv processindustri och skog), Västsverige domineras av fordon och kemi, medan Bergslagen och Småland har lång tradition inom metall, verkstad och trä/möbler. Storstadsregionerna bidrar med högre förädlingsgrad och FoU.
Grön omställning – enorma investeringar på gång
Sverige ligger i framkant inom fossilfri industri. Projekt som Hybrit (fossilfritt stål) kan minska utsläpp med uppemot 95 procent. Batterifabriker som Northvolt i Skellefteå väntas sysselsätta tusentals vid full kapacitet. Totalt planeras investeringar på över 1 000 miljarder kronor i norra Sverige de närmaste 15–20 åren inom grön stål, batterier och gruvor.
Utmaningarna är stora: brist på fossilfri el, långsamma tillståndsprocesser, elnätskapacitet och global konkurrens.
Digitalisering och automation – nyckeln till framtiden
Robottätheten i Sverige har ökat, men vi har tappat relativt mot länder som Tyskland, Sydkorea och Japan. Investeringar i Industri 4.0, AI och uppkopplade system blir avgörande för att behålla produktivitetsförsprånget.
Framtidsutsikter – återhämtning men osäkerheter
Inköpschefsindex (PMI) har legat över 54–55 under stora delar av 2025, vilket signalerar expansiv fas. Förädlingsvärdet inom teknikindustrin väntas växa runt 2 procent både 2025 och 2026. BNP-tillväxten tar fart under 2026, driven av export, konsumtion och investeringar i infrastruktur och försvar.
Samtidigt bromsar höga energipriser, geopolitisk osäkerhet och handelsbarriärer. Om Sverige löser elbristen, snabbar på tillstånd och säkrar kompetens kan tillverkningssektorn fortsätta vara en motor för välstånd och hållbar tillväxt långt in på 2030-talet.